återbära
Jump to navigation
Jump to search
Swedish[edit]
Etymology[edit]
Verb[edit]
återbära (present återbär, preterite återbar, supine återburit, imperative återbär)
Conjugation[edit]
Conjugation of återbära (class 4 strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återbära | återbäras | ||
| Supine | återburit | återburits | ||
| Imperative | återbär | — | ||
| Imper. plural1 | återbären | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återbär | återbar | återbärs, återbäres | återbars |
| Ind. plural1 | återbära | återburo | återbäras | återburos |
| Subjunctive2 | återbäre | återbure | återbäres | återbures |
| Participles | ||||
| Present participle | återbärande | |||
| Past participle | återburen | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||