envig

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish[edit]

Viking Age envige

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Early Modern Swedish enwighe, from Old Swedish envighe, from Old Norse einvígi.

Noun[edit]

envig n

  1. (archaic) a melee duel
    • 1916 translation by N. E. Hammarstedt of c. 98, Tacitus, Germania
      [] söka de på ett eller annat sätt bortsnappa en fånge, och låta sedan denne i envig mäta sig med en bland deras egna landsmän utvald krigare []
      [] they seek, by one way or the other, to get hold of a prisoner and then set him for a duel against a warrior chosen from their own folk []
  2. trial by combat, judicial duel

Declension[edit]

Declension of envig 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative envig enviget envig envigen
Genitive envigs envigets envigs envigens

See also[edit]

Further reading[edit]

Anagrams[edit]