föregå

See also: foregå

Swedish[edit]

föregå (present föregår, preterite föregick, supine föregått, imperative föregå)

(transitive) to precede, to forego, to go before (something else)
två grupper av fyra siffror med ett bindestreck emellan som föregås av bokstäverna ISSN och ett mellanslag
two groups of four digits separated by a hyphen, preceded by the letters ISSN followed by a space
(intransitive) to take place
Hörni! Vad föregår här egentligen?
Oi! What's going on here then?

Conjugation of föregå (strong)

	Active		Passive
Infinitive	föregå		föregås
Supine	föregått		föregåtts
Imperative	föregå		—
Imper. plural¹	föregån		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	föregår	föregick	föregås	föregicks
Ind. plural¹	föregå	föregingo	föregås	föregingos
Subjunctive²	föregå	föreginge	föregås	föreginges
	Participles
Present participle	föregående
Past participle	föregången
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.