samla

Norwegian Bokmål

Alternative forms

• samlet

Verb

samla

1. inflection of samle:
   1. simple past
   2. past participle

Norwegian Nynorsk

Verb

samla (present tense samlar, past tense samla, past participle samla, passive infinitive samlast, present participle samlande, imperative samla/saml)

1. Alternative form of samle

Swedish

Etymology

From Old Swedish sambla, from Old Norse samna, from Proto-Germanic *samnōną.

Pronunciation

• audio

  (file)

Verb

samla (present samlar, preterite samlade, supine samlat, imperative samla)

1. to collect, to gather, to organize
   • 1917, the Bible, Första Mosebok [Genesis]‎^[1], 1:9:

     Och Gud sade: "Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt." Och det skedde så.

     And God said, "Let the waters under the heaven be gathered together unto one place, and let the dry land appear." And it was so.

2. (reflexive) to pull oneself together

Conjugation

Conjugation of samla (weak)

	Active		Passive
Infinitive	samla		samlas
Supine	samlat		samlats
Imperative	samla		—
Imper. plural1	samlen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	samlar	samlade	samlas	samlades
Ind. plural1	samla	samlade	samlas	samlades
Subjunctive2	samle	samlade	samles	samlades
	Participles
Present participle	samlande
Past participle	samlad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• ansamla
• församla
• insamla
• samla in
• samla upp
• samlare
• samlas
• samling
• uppsamla

 

Further reading

• samla in Svensk ordbok.

Anagrams

• lamas, malas, smala