släckning

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish[edit]

Etymology[edit]

From släcka +‎ -ning (-ing).

Noun[edit]

släckning c

  1. turning off (of a light), putting out (of a candle)
  2. extinguishing, quenching (of a fire, flame, or thirst)
  3. slaking; adding water to burnt lime in order to produce slaked lime

Declension[edit]

Declension of släckning 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative släckning släckningen släckningar släckningarna
Genitive släcknings släckningens släckningars släckningarnas

Antonyms[edit]

References[edit]