Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup/1

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search
See Wiktionary:Todo/Westrobothnian cleanup for more information.

-laus[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

Suffix version of laus (loose), from Old Norse lauss, from Proto-Germanic *lausaz.

Suffix[edit]

1 (neuter -laust)

  1. -less, free of something, lacking something

Derived terms[edit]

See also[edit]

-makar[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse -makari and Low German -maker. Compare with Danish -mager and German Macher.

Suffix[edit]

1 m

  1. used for someone who makes something.

Derived terms[edit]

Category Undetermined terms suffixed with 1 not found

-nä[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse -naðr.

Suffix[edit]

1 m

  1. suffix used to create nouns, particularly from verbs; but also from adjectives

Derived terms[edit]

Category Undetermined terms suffixed with 1 not found

Aant[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name.[1]

References[edit]

  1. ^ Västerbotten 1954 : Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok, page 63, 64

Brengel[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From the older form Briniolff, from Old Norse Brynjulfr.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Buur[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 (definite Bura, dative Buurn)

  1. (indefinite) a locality just south of Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden
  2. (definite) a river south of Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden

Derived terms[edit]

Byistj[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. (indefinite) a small coastal town near Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden

Båogg[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Bögd[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Bygda.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. a small coastal town in Westrobothnia in northern Sweden

Börk[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 f

  1. a female given name, equivalent to English Bridget

Börvik[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 f

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Erk[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Eiríkr, from Proto-Norse *Aiwa-rikiaR (literally ever ruler,) or *Aina-rikiaR (literally one ruler.) Doublet of Ärik and Jerk.

Proper noun[edit]

n’ Erk m (vocative Erkä, genitive hans n’ Erk, combining Ers, dative ȯm Erk or no Ärk)

  1. a male given name

Usage notes[edit]

Patronymics

  • son of Erk: n’ Ers [name] or n’ [name] Ers sa

Framlänning[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 m

  1. Alternative spelling of frammlänning

Framlänninga[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 m pl

  1. nominative/accusative definite plural of Framlänning

Grannros[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

grann (nice; beautiful) +‎ roos (rose; image; spot)

Proper noun[edit]

1 f

  1. A cow name.


Hinnersböl[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 n

  1. a small town near Nolmaning in Västerbotten County in northern Sweden

Holmen[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse holmr, from Proto-Germanic *hulmaz.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. Name of an islet.

Höukmark[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 f (definite singular Höukmarka, dative Höukmarken)

  1. a small town near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes[edit]

The western part is called vest i bynom.

Ifaar[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Ívarr.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Iffar[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. Alternative spelling of Ifaar


Jaank[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 m (vocative Janke)

  1. a male given name

Jakksmäss[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 f

  1. St James' mass, Feast of Saint James


Jerk[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Eiríkr.

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name from Old Norse

Jonk[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Related terms[edit]

Jör[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

Possibly from a Finnish name containing jyrä "brook with steep shores; deep valley, precipice", referring to the precipice at the lake Jörnsträsket.[1]

Proper noun[edit]

1 m (definite singular Jörn, dative Jöråm)

  1. Jörn (a small town near Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden)
    • 1881, J. A. Fjellström, Berättelse om en resa från Skellefte till Arjeploug in Svenska landsmål och Svenskt folkliv, page 47:
      He var 'n teisdasafta, då i fωr frå ʃälett ωpett Djörsvajjen. (...) Om natta mωt ωnʃdan kriŋŋom klokka tjwå komme i dill Djörn.
      It was a Tuesday evening, as i left Skellefteå along the Jörn road. (...) Around two o'clock on Wednesday morning I came to Jörn.

Usage notes[edit]

In the same contexts where a personal name in nominative, accusative or dative will have an article (n or åm Erk), this city name will have a definite form (Djörn or Djöråm), while not having any in other inflections such as genitive forms (Ers- and Djörs-).

Alternative forms[edit]

References[edit]

  1. ^ Wahlberg, Mats, Svenskt ortnamnslexikon, 2003, page 158.

Käbb[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Kætilbiǫrn.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Kåta[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. a female given name, equivalent to English Catherine

Leol[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. A town in northern Sweden

Levanger[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Lifangr (sheltered fjord).

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. Lövånger (a small town near Skellefteå in Västerbotten County in northern Sweden)

Löissta[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 f (dative Löisstn)

  1. a locality just north of Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden
    hann for oppi Löissta
    he went to Daglösten
    sösstra hannsj bo oppi Löisstn
    his sister lives in Daglösten

Mall[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

Mâll f

  1. a female given name, equivalent to English Magdalene

Nings[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

Medieval contraction of Latin Nicolaus, Nicholaus, from the Ancient Greek Νικόλαος (Nikólaos). Cognate with English Nicholas. Doublet of Nikkj.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Usage notes[edit]

Patronymics

  • son of Nings: Nings sa

Pet[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name, equivalent to English Peter

Pijt[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. A town in northern Sweden

Raan[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. a small town in Luleå Municipality in Västerbotten County in northern Sweden

Ryssbøl[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 n

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes[edit]

The inhabitants are called ryssbøla or ryssbølsa.

Schélet[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. Skellefteå (a city in Västerbotten County, in northern Sweden)

Alternative forms[edit]

Synonyms[edit]

Sissel[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 f

  1. a female given name, equivalent to English Cecilia

Sjuḷ[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Sigurðr.

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name

Skojen[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 m (definite singular Skojen, dative Skojom)

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes[edit]

The inhabitants are called skoksara.

Tool[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Þórðr, from Þórr and viðr.

Proper noun[edit]

1 m

  1. a male given name.[1]

References[edit]

  1. ^ Audén, Bengt, 1980, Bottniska personnamn: frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet, Umeå University, Faculty of Arts.

Um[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse Úma, a river name, from the verb um (to roar, sound, cry); compare Icelandic óma.

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1 f

  1. Umeå (the capital city of Västerbotten County, in northern Sweden)
    gjär gitti stor kjȯrka i Um.
    The church in Umeå is widely known and renowned for its size.

Synonyms[edit]

Vemark[edit]

Westrobothnian[edit]

Proper noun[edit]

1 f (definite singular Vemarka, dative Vemarken)

  1. a village near Lövånger in Västerbotten County in northern Sweden

Usage notes[edit]

The inhabitants are called vemarka or vemarkbon.

Voldrom[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Proper noun[edit]

1

  1. a small town in Jokkmokk Municipality in Norrbotten County in northern Sweden

aak[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse aka (to move, to drive,) from Proto-Germanic *akaną, from Proto-Indo-European *h₂eǵ-.

Pronunciation[edit]

Verb[edit]

1 (preterite ake)

  1. (rare) To plow shallow furrows.[1]

Derived terms[edit]

Related terms[edit]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159


aakt[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse akta, from Middle Low German achten.

Pronunciation[edit]

Verb[edit]

1 (preterite & supine aktä)

  1. evaluate, heed, consider
  2. = vagt, guard, watch

Derived terms[edit]

  • akt på lyra (take the opportunity, consider the possibilities)

References[edit]

  • Rietz, Johan Ernst, “Aakt”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 5

aból[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 f

  1. Alternative spelling of ǫ́bẃł

aftavǽł[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

afta (evening) +‎ vǽł (meal)

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 m (definite singular aftavǽł’enn, dative aftavǽłum)

  1. Supper[2]; eaten around 4-5.[3][1]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lindgren, J. V., “aftonvard r.”, in Orbok över Burträskmålet, page 1
  2. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  3. ^ Rietz, Johan Ernst, “afta-väl”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 2


afålli[edit]

Westrobothnian[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Emaciated.[1]

References[edit]

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 162

afånni[edit]

Westrobothnian[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Timely (or unfortunate.)[1]
    no var e afånni (...)good thing (...)

References[edit]

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 162

agalaus[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse agalauss, equivalent to aga (fear) +‎ -laus. Cognate to Nilandian agalöus, Norwegian agalaus, Danish aveløs.

Adjective[edit]

1

  1. ill-mannered, self-willed, unruly

agg[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse *ǫggr, from Proto-Germanic *aʒw-.[1]

Pronunciation[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Inside out.[1][3][4][2][5][6]
    aggsíða
    the reverse side
  2. Averse, irate, angry.[2][5]

Synonyms[edit]

Derived terms[edit]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Svenska landsmål och Svenskt folkliv, 1891, page 121
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Lindgren, J. V., 1940, “'*agg etc.”, in Orbok över Burträskmålet, page 2
  3. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten “agg a ăgg”, “agga f indecl.sgt. āgg”, in Ordbok över Umemålet [Dictionary of the Umeå speech], →ISBN, page 5
  4. ^ Rietz, Johan Ernst, “AGG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3
  5. 5.0 5.1 Nyström, Jan-Olov, 1993, Ordbok över lulemålet, page 205, 206
  6. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 73

aggsíðʼ[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

agg (inside out) +‎ síðʼ (side)

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

Template:gmq-bot-noun

  1. The reverse side.[1][2]
  2. (figarutively) The worse side.[1]
    hǫnn hav aggsíða úthe is better than he looks (literally 'he has his bad side out')

References[edit]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Lindgren, J. V., “*aggsida r.”, in Orbok över Burträskmålet, page 2
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, Ordbok över Umemålet [Dictionary of the Umeå speech], →ISBN, page 5

aggʼ[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 f (definite singular agga, singulare tantum)

  1. Water that flows back against the current due to terrain or rocks; whirlpool.[1][2][3][4][5][6]
  2. Headwind, wind from an unexpected direction.[1][5].

References[edit]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Lindgren, J. V., 1940, “'*agg etc.”, in Orbok över Burträskmålet, page 2
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten “agg a ăgg”, “agga f indecl.sgt. āgg”, in Ordbok över Umemålet [Dictionary of the Umeå speech], →ISBN, page 5
  3. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  4. ^ Rietz, Johan Ernst, “AGG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3
  5. 5.0 5.1 Nyström, Jan-Olov, 1993, Ordbok över lulemålet, page 205, 206
  6. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 73

aigg[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Etymology 1[edit]

From Old Norse egg, from Proto-Germanic *ajją. Compare with Swedish ägg.

Noun[edit]

1 n (definite singular aidje, defininte plural aigga)

  1. Egg.

Etymology 2[edit]

From Old Norse egg from Proto-Germanic *agjō.

Noun[edit]

1 n (definite singular aidje, defininte plural aigga)

  1. The sharp edge of a cutting tool.
Derived terms[edit]

References[edit]

  • Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 72

aindjaing[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adjective[edit]

1 (neuter aindjaingt)

  1. Monotonous, humdrum.
  2. Stubborn, one-sided.
    Han jär duktit ęjndjäng.He is pretty stubborn and one-sided.

References[edit]

  • Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 181
  • Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 115
  • Lidström, Gun, Berglund, Erik, 1991, “ENSIDIG ęjndjä́ng, -e”, in Pitemålet : ållt mīla àagg å ö̀öx, Piteå : ABF Piteåbygden. 4th ed. p. 63

ainkä[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse einka adj.; e. g. einka sonr "only son". Cognate with older Danish enckæ, Blekingian and Scanian ynka, Helsingian and Hallandian inka, Calmarian enka, ynka, önka, Medelpadian enken.[1]

Adjective[edit]

1

  1. Sole, only.[1][2][3]
    Einkä gruta ji att, mistä ji
    The only little bit I owned, I lost.
    hä står nȧgä enkä strå hjär å där
    there is a sole straw here and there

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Rietz, Johan Ernst, “Enke, einkä, ainkä”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 118
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, 1804, Ordbok över Umemålet →ISBN page 26
  3. ^ Marklund, Thorsten, 1986, “ai`nken”, in Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 72

ainlaitt[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

ajn +‎ lett

Pronunciation[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Monocoloured.[1][2][3]

Synonyms[edit]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lindgren, J. V., “*enlett a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 37
  2. 2.0 2.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 181
  3. ^ Rietz, Johan Ernst, “En-lett”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 406

ajn[edit]

Westrobothnian[edit]

Undetermined cardinal numbers
 <  0 1 2  > 
    Cardinal : 1
    Ordinal : föösjt

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse einn, from Proto-Germanic *ainaz, from Proto-Indo-European *óynos. Compare Icelandic einn, Faroese and Norwegian Nynorsk ein, Danish, Swedish, and Norwegian Bokmål en.

Numeral[edit]

1 m (feminine ain, neuter ajtt)

  1. one; the cardinal number before to (two).
  2. accusative masculine singular of ajn

Derived terms[edit]

Pronoun[edit]

1

  1. one

References[edit]

  • Rietz, Johan Ernst, “AJN”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3


ajnsinnt[edit]

Westrobothnian[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Wayward.[1]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “AJNSINNT”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 3

aks[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology 1[edit]

From Old Norse ax, from Proto-Germanic *ahsą.

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 n (definite aks’e, definite plural aks’a)

  1. An ear (of corn.)[1][2][3]
  2. A barb (of hook.)[3]
  3. A tooth (of key.)[1][3]
Derived terms[edit]

Etymology 2[edit]

From Dutch actie, German Aktie, from Latin āctiō (action.).

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 n (definite aks’e, definite plural aks’a)

  1. (finance) A share.[1][2]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 1.2 Lindgren, J. V., “ax n., aktie n.”, in Orbok över Burträskmålet, page 7, 2
  2. 2.0 2.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  3. 3.0 3.1 3.2 Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 206

aksgjǽł[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

Compound of ax and gjǽł.

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 n (definite aksgjǽł’a)

  1. The nature of an ear (of corn). [1]
    heð jer vakr'enn aksgjǽł
    the nature of this ear is very good

References[edit]

  1. ^ Lindgren, J. V., “axgärd n.”, in Orbok över Burträskmålet, page 7

al-ösp[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 f

  1. An iron hasp used to fasten the shaft to the harness.[1]

See also[edit]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “al-ösp”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 6

ala[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 m

  1. Harness strap; the strap pulled through the shaft and wherein the harness peg is inserted.[1]

Usage notes[edit]

If instead an iron hasp is used, it is called al-ösp f.

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Ala”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 6

ald[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

1 n

  1. Offspring, progeny.[1]

Related terms[edit]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Ald”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 5

alg[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

Compare Southern Sami elkie, Ume Sami alggie, Lule Sami alkke (boy,) Finnish ylkä (bridegroom.)

Noun[edit]

1 m

  1. (hunting) A male seal.

References[edit]

  • Edlund, Ann-catrine, 2000, Sälen och jägaren: de bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv
  • Västerbotten 1923


all daila[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Pronoun[edit]

1

  1. Everything; all kinds of things.

References[edit]

  • 2005, Senna tala ve: Västerbotten. Tidskrift för Västerbottens läns hembygdsförbund, pages 55, 56
  • Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159

alldelis[edit]

Westrobothnian[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Alternative form of alldäiles

alldäiles[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Completely.[1][2][3]
    alldelis atti
    completely adjacent
    hörsla hä föri för o ålldales, för o Olmidsa Niko
    he has become completely deaf, Niklas in the Olmikaels farm

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “alldäiles”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 823
  2. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  3. ^ Källskog, M., 1992. Attityd, interference, genitivsyntax. Studier i nutida överkalixmål. (Attitudes, Interference, Genitive Syntax. Studies in the Present-day Dialect of Överkalix.) pages 152, 159 →ISBN.

aller se[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From åller (never) and (so), also forming allerse (very.).

Pronunciation[edit]

Adverb[edit]

aller se

  1. No matter how.[1]
    åm du arrbäjjt aller se
    no matter how much you work

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159

allerse[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

åller +‎

Adverb[edit]

1

  1. Very.[1]
    allerse litevery little
    allerse muittjivery much
    allerse maangvery many

See also[edit]

References[edit]

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159

allfräjt[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Constantly, consistently.[1]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Allfräjt”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 7

allmęst[edit]

Westrobothnian[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Particularly.[1]
    eint jern sę allmęst dukti einthe’s not particularly good

References[edit]

  1. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*allmäst adv. btr àlmę́st”, in Orbok över Burträskmålet, page 3

allsåmå[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Completely, all over (the body.)[1][2][3][4]
    Ji jär lakablaut allsåmåI am completely wet.
    hɑnn skokks ɑll såmmaHe was shaking all over.

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ALLSÅMÅ”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 7
  2. ^ Lindgren, J. V., “*all samman adv. btr almá”, in Orbok över Burträskmålet, page 3
  3. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 159
  4. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 72

allt i ääjn[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse allt í einu.

Adverb[edit]

1

  1. Constantly.[1][2]

Synonyms[edit]

References[edit]

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160
  2. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 116

allt mässt[edit]

Westrobothnian[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Mainly, chiefly, primarily.[1]
  2. Everything, what ever.[2]

References[edit]

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160
  2. ^ Marklund, Thorsten, 1986, Skelleftemålet: grammatik och ordlista : för lekmän - av lekman [The Skellefteå speech: grammar and vocabulary: for laymen - by a layman], →ISBN, page 72

allt åm senn[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Phrase[edit]

1

  1. Time after time, again and again.[1]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160

alltin[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Pronunciation[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Always.[1][2][3]

Antonyms[edit]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Larsson, Evert, Söderström, Sven, 1979, 1980, “alltid(en) a. ɑ`llte, ɑ`llten”, in Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt [The Hössjö speech: dictionary of a southern Westrobothnian dialect] (in Swedish) →ISBN, page 16
  2. 2.0 2.1 Strömbäck, Dag, Pihl, Carin, Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, Svenska landsmål och svenskt folkliv: Livet i det gamla Överkalix skildrat av överkalixbor på överkalixmål 2, Översättning och kommentar 1959 page 246
  3. ^ Unander, F., 1923, Svenska landsmål och Svenskt folkliv, p. 54

almast[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

In Hugsvinnsmál compare ókunna menn ölmosur “unknown men or beggars”; English alms.

Pronunciation[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Needy, of little means.[1]

Derived terms[edit]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Lindgren, J. V., 1940, “*allmost adj. btr àlst”, in Orbok över Burträskmålet, page 3

altarerä[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Upset; exhausted.[1]

References[edit]

  1. ^ Larsson, Evert, Söderström, Sven, 1979, 1980, “altererad p.a. ɑltere:´re”, in Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt [The Hössjö speech: dictionary of a southern Westrobothnian dialect] (in Swedish) →ISBN, page 16

ammín[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From French amict, from Latin amictus.

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 m (definite singular ammín'enn, definite plural ammína)

  1. A narrow wool scarf.[1]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lindgren, J. V., 1940, “ami r. àm íɳ”, in Orbok över Burträskmålet, page 3


ang[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse ǫngr, from Proto-Germanic *anguz.

Adjective[edit]

1

  1. Angry because of something that happened, from resentment thereof, restive.[1]

Derived terms[edit]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ANG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 9

angerbytt[edit]

Westrobothnian[edit]

Adjective[edit]

1

  1. dissatisfied

References[edit]

  • Rietz, Johan Ernst, “angerbytt”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 840

angø[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

aang +‎ -u

Adjective[edit]

1 (neuter angøt)

  1. Full of roots.[1]

References[edit]

  1. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160

annara[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse ǫnnur + -in (nominative feminine definite noun suffix) or -ina (accusative feminine definite noun suffix).

Pronoun[edit]

1 f

  1. nominative feminine singular definite of ænnar
  2. nominative feminine singular definite of æænn

annars[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

Genitive of æænn.

Pronoun[edit]

1

  1. Belonging to the other.[1]
    Kórven ruuv allti stor i annars gryt
    “The sausage always looks big in someone else's pot” (proverb.)

Adjective[edit]

1

  1. Different.

Adverb[edit]

1

  1. Otherwise.[2]
  2. Differently.[2]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “annars”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 682
  2. 2.0 2.1 Lindgren, J. V., “annars adv.”, in Orbok över Burträskmålet, page 4

annehvar[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Pronunciation[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Every other.[1][2]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Lindgren, J. V., “*annanvar a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 4
  2. ^ Rietz, Johan Ernst, “anne-hvar”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 1

annstor[edit]

Westrobothnian[edit]

Adjective[edit]

1

  1. Surprised, astonished.[1][2]

References[edit]

  1. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*andstor a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 4
  2. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, “andstor Ann'stor”, in Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 160

annsönsj[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse andsœlis.

Adverb[edit]

1

  1. Anticlockwise.[1][2][3][4]
    werä går ahnsöhns i dagthe weather is turning anticlockwise today
  2. To do something backwards or back to front.[2]
    han bär säg sä ahnsöhns åthe behaves so backwards

Derived terms[edit]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “annsönsj”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 11
  2. 2.0 2.1 Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, 1804, “and-söns [adv1] āhnsȫhns”, in Ordbok över Umemålet [Dictionary of the Umeå speech], →ISBN, page 6
  3. ^ Nyström, Jan-Olov, 1993, “ä́nsöLs adv”, in Ordbok över lulemålet, pg. 207
  4. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, “ansols Ann'sjÖNNsj (agg'sjÖNNsj)”, in Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 161

annt[edit]

Westrobothnian[edit]

Pronunciation[edit]

Etymology 1[edit]

From Old Norse annt.

Adverb[edit]

1

  1. In a hurry, hurriedly.[1]
    annt om tomäshort on time

Etymology 2[edit]

From Old Norse annat tveggja; cognate with Norwegian anten, Swedish antingen.

Conjunction[edit]

1

  1. If, either.[2]
    jö häd tänkt om tweett, änt jö ånt djer nä änne
    I was going to wash, if I do not do anything else.

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ANNT”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 10
  2. ^ Nyström, Jan-Olov, 1993, Ordbok över lulemålet, pg. 207

anntjwört[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adverb[edit]

1

  1. (with a, å(v) “off”) Clean (off), across, crosswise.[1][2]
    skiä gikk a anntjwörtthe ski snapped crosswise
  2. (with a, å(v) “off”) Abruptly, right away.[1]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten, 1804, Ordbok över Umemålet →ISBN page 160
  2. ^ Lindgren, J. V., 1940, under “tvär a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 150

annvara[edit]

Westrobothnian[edit]

Verb[edit]

1

  1. (transitive) To carefully look at, consider, be aware of.[1][2][3][4]
    Hä drog int óm för än stinta annvara fólkjä
    It was not long before the girl separated the people and recognised everybody individually.

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “Ann-vara”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 793
  2. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*anvara sv. v.”, in Orbok över Burträskmålet, page 5
  3. ^ Nyström, Jan-Olov, 1993, “änvåra - - v”, in Ordbok över lulemålet, pg. 207
  4. ^ Fältskytt, Gunnar, 2007, “anvara v Ann'vAra”, in Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 161

annännäs[edit]

Westrobothnian[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Everywhere, altogether.[1]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ANNÄNNÄS”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 11

antval[edit]

Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

Template:gmq-bot-noun

  1. (in the phrase fra antval) A place someone or something is said to be as if from, if it is old, unclean, etc.[1]

References[edit]

  1. ^ Lindgren, J. V., 1940, “*antval”, in Orbok över Burträskmålet, page 5

aotriven[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

o- +‎ triven

Adjective[edit]

1

  1. lacking apetite

apynjʼ[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse apynja.

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 n

  1. ape, monkey, simian[2], beast of a man[1]

Related terms[edit]

References[edit]

  1. 1.0 1.1 Lindgren, J. V., 1940, “*apynje n.”, in Ordbok över Burträskmålet, page 5
  2. ^ Rietz, Johan Ernst, “APUNJA”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 12

Category:gmq-bot:Animals Category:gmq-bot:Primates

ar[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology 1[edit]

From Old Norse ǫrn, from Proto-Germanic *arô.

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

1 m (definite singular arʼenn)

  1. Eagle[1], Aquila chrysaetos or Haliaeetus albicilla.[2]

Etymology 2[edit]

Pronoun[edit]

1

  1. Contraction of annar.
  2. Alternative spelling of ader

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “AR 2”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 12
  2. ^ Stenberg, Pehr, Widmark, Gusten Ordbok över Umemålet [Dictionary of the Umeå speech], →ISBN, page 7

Category:gmq-bot:Birds of prey Category:gmq-bot:Nautical Category:gmq-bot:Time

arg[edit]

Westrobothnian[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse argr, from Proto-Germanic *argaz.

Pronunciation[edit]

  • IPA(key): /ˈaːre/, /ˈæːrɪ/, /ˈærɡʲ/, /ˈærːj/
    Rhymes: -árɡ

Adjective[edit]

1

  1. Apt, skilful, energetic, capable.[1][2][3]
    Hä var’n arg stint dill å arbait
    that girl is a good worker
  2. Angry.[2][3]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “ARG”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 12
  2. 2.0 2.1 Lindgren, J. V., 1940, “arg a.”, in Orbok över Burträskmålet, page 5
  3. 3.0 3.1 Fältskytt, Gunnar, 2007, Ordbok över Lövångersmålet, →ISBN, →ISBN, page 161

arläss[edit]

Westrobothnian[edit]

Alternative forms[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Differently.[1]

References[edit]

  1. ^ Rietz, Johan Ernst, “arläss”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 10

armest[edit]

Westrobothnian[edit]

Adverb[edit]

1

  1. Alternative spelling of ärmest